Kor i bås?

Jo, det har man ju hört talas om. Men hundar?

I jaktstugan har vi en gammal soffa, hundarnas utkiksplats mot stora världen utanför. Mycket intressant finns att se -ibland är det rådjur, ibland harar och ibland ingenting. Men småhundarna blir förnärmade om deras bås mellan soffans pinnar är upptagna. Då blir det ju inte så lätt att spana! Och det vill de gärna göra - men ibland vänder de sig om och spanar på vad som finns på köksbordet i stället och då gäller det att man ser upp. Jag säger inte mer...

Min hund är bäst

Måste återigen skriva av mig. Denna tävlingshysterin som råder i jakthundsvärlden! Vad är det vi sysslar med? Är det en jaktkamrat vi ser hunden som - eller en jaktmaskin för att visa att vi är bäst? Det kan inte vara nyttigt för jycken att ta 1+1+1 och lite 2:or därtill. Jag tycker alla ska ställa sig frågan: Vad har detta för nytta med sig??? När man jagar så släpper man hunden och den driver kanske en timma sedan samlas man och kanske fikar och pratar om senaste släppet, förflyttar sig under lugna former till nästa såte och när klockan blir lite förmycket, så släpps inte hunden igen. Man åker hem - hunden är nöjd och glad över att ha fått vara ute den dagen. Så jag frågar bara - är vi sådana att vi bara ser till att resultaten kommer med i etern för att själva synas, eller... Vi har fött upp 38 championat och inte många av våra har stressats på det sättet. Heja Motvindens!

Garmin 2

Jag har ju lovat återkomma med info ang Garmin, och jag tror att jag ska hålla mig till de traditionella pejlarna. Varför då, undrar ni kanske, men jag säger bara att jag får krupp på kuppen.

Lördag morgon, släpper Pejla. Vi har ställt ut oss runt en liten såte. Naturligtvis drar Pejla åt annat håll och kvar står jag med pejlen. Djuren som buktar allt större i januari drar iväg med hunden. Jo då, jag kan följa drevet. Rätt som det är säger Garmin att Pejla har ståndskall. Jag förfasar mig - tänk om hon råkat ut för vildsvin! Slänger mig i bilen och börjar leta. Än är hon där och än är hon här och har ståndskall då och då, och allt detta ser jag på kartan. Fattar ni? Hur kul är det på en skala mellan ett och tio.

Till slut var hon bara 156 m bort enligt Garmin och då ropade jag in henne, så det slutade lyckligt i alla fall. Vi får väl se om mina nerver håller för den sortens information.

Fisk i stället för vilt

Nu har vi ätit julmat och vilt var och varannan dag, så nu ska det bli fiskgryta. Den ser så tjusig ut när den är färdig - men tar bara 20 min att göra.

Såsen
Blanda en 3:a grädde med lika mycket vatten och en fiskbuljongstärning.
Tag 3 färska tomater och skär i bitar. Släng ner dem i kastrullen när grädden börjar bli varm. Man kan skålla dem innan så att man slipper skalen eller så man man göra som jag - fiska upp dem efterhand!
Hacka också ett knippe dill och häll i. Ta och pressa ner saft från en citron i såsen. Och nu kommer det viktigaste: tag en sked torkad dragon och krossa lite, släng detta i grytan och låt allt sjuda ca tio min. Under tiden tärnar man vit fisk och lax (är man lat köper man laxtärningar), lägg dessa i såsen och låt sjuda några minuter. Häll på en burk musslor och svarta oliver. Färdigt!
Ja nu vet ni vad man äta i stället för vilt

Isar

Isar är förrädiska ting. Inte bara på sjöar utan även i bäcker och åar, där den bildar en förrädisk skorpa vid kanterna. Räddade för några år sedan en hamiltonstövare som gått ner sig i en bäck. Han var så chockad så när han kom upp så hoppade han i igen. Men äventyret slutade lyckligt för både honom och mig. Vi var ganska nerkylda, det kan jag avslöja. Trettondagen var en fantastisk vacker dag med solsken och vi tog en långpromenad. Vi gick också ut på sjöisen, Thord före och den svarta pudelpointern i full karriär efter honom och hoppar naturligtvis i vaken - men det var väl inget! Det är ju bara att hoppa upp igen. Det hade nog varit svårare för en basset i det läget. Var alltid försiktiga med att släppa småhundarna när isen lägger till. Det är inte roligt att finna sin hund drunknad och tänk på att det är mycket kallt i vattnet och oftast tyvärr inte läge att slänga sig i för att rädda hunden.

Kyla

Nu har det varit kallt! Och när det är 8-10 grader så släpper i alla fall Motvindens inte några hundar. Våra hundar är kända för att vara tätskalliga och tänk er själva, om ni skulle springa och "skälla" samtidigt som det kanske är tio grader kallt? Hur skulle ni känna er då? Kall luft hela tiden in i lungorna. Jag tycker att alla jakthundsägare borde tänka på sådana här saker. Det är ju faktiskt en kompis man släpper och som förmodligen inte har klart för sig att det då finns risk att man blir sjuk. Nä, säger Sikta och Simon - då är det bättre att ligga på soffan.

Vildsvin 2

Ja, nu har vi haft ännu en vildsvinsjakt! Jag satt på pass, nära ett torn naturligtvis (i fall jag skulle vara tvungen att svinga mig uppför). Hunden kom närmare, men fick per radio höra att det förmodligen var älg. Jag tyckte att det gick lite knackigt, men ok. Sedan blev det ett yl och ganska tyst. Några timmar senare var hunden åerfunnen vid den beryktade Västerviksvägen. Lite moloken satte hon sig i bilburen. Ägaren sa att det var första gången som tiken inte kommit tillbaka självmant På eftermiddagen upptäcktes det att tiken blivit åtgången av vildsvin. Så iltransport upp till Strömsholms djursjukhus. Hoppas att allt blir ok. När jag hört om vildsvinshundar och allt vad det innebär, så kan jag ärligt säga att jag aldrig i mina dar skulle satsa på en sådan. Jag skulle aldrig våga släppa en varelse skapad för den sortens jakt och vad är det då för vits med att ha en hund som kan jaga vildsvin? Jag bara undrar.