söndag 30 november 2008

Ja, nu är jag åter efter en lång bilfärd. Egentligen skall man inte klaga - men det är tröttsamt att köra 60-70 mil på en dag - men vägen mella Rödby och Helsingör har blivit som en dröm. De är klara med det mesta arbetet i Köpenhamn. När vi åkte ner till utställningen, fredag eftermiddag, till en by som hette Nästved bestämde jag mig för att sätta på GPS:en, i första hand för att vi skulle hitta hotellet - men tyvärr fanns inte gatan där hotellet låg hos "tanten", men ok vi fortsatta att ha den på. Och varje gång fascineras jag av att "tanten" talar om för mig vad som är rätt eller fel. Jag dömde hundar i Mellansverige för någon månad sedan och då sa "tanten" att jag skulle ta av till vänster. Jag blev misstänksam men följde hennes råd med fingrarna i kors - men hon hade rätt. Jag kom direkt på utställningsplatsen. Nåväl det var inte det jag skulle berätta. Visserligen är min "tant" utrustad med något föråldrade kartor - men ändå. Hon började vid färjeterminalen i Helsingborg tala om för mig att jag skulle göra en u-sväng. Tyvärr så var det staket mellan vår väg och de som lämnade skeppet, så denna gång trodde jag inte på henne. När vi närmade oss kajen så säger "tanten" att jag bör göra en u-sväng om så är möjligt! Jag insåg att detta inte var realistiskt då kajkanten var väldigt nära, så istället bestämde jag mig för att åka upp på färjan och där stängde jag helt sonika ner henne. Efter båtfärden tryckte vi på on igen och då var hon tyst hela vägen till Nästved. Ok men så sur behöver man väl inte bli. GPS i all sin ära men ibland får sunda förnuftet styra - och vad gör man då? Jo, man frågar någon annan än "tanten" efter vägen till hotellet och det gick bra.

torsdag 27 november 2008

Det är kul med bilder


Det är kul att experimentera lite med bilder. Den här gjorde jag förra året på Sikta. Det är hon - alla tre. En bild fylld av action tycker jag.

I morgon ska jag åka till Danmark och döma Bassets. Kommer hela fyra stycken Artesiener. Jättekul - det är inte ofta så många kommer. Danmark har egentligen bara en uppfödare. Men går ni in på mina favoritbokmärken så hittar ni en hel del kennlar i Frankrike och Holland. För när tar någon in en ny import???? Vi behöver en hel del för att bredda aveln. Det är för en del uppfödare alltför liten avelsbas i Sverige och det tycker jag vi ska tänka på. Jag återkommer i nästa vecka. Det blir jul snart så vi åker till Tyskland i samma veva. Fick sitta ca två timmar i telefon innan jag äntligen fick en övernattningsplats. Tyvärr var det så att damen skulle på lördagsbal - men hon lämnar nyckeln under ett par tidningar. Är hon svensk månne? Rapport från resen kommer

onsdag 26 november 2008

Helgen

Nu närmar sig helgen och allt har töat bort - utom hos oss. Funderar på att byta namn på vår kåk till Sibirien. All snö har försvunnit, men nog finns det kvar hos oss! Nu börjar helgen närma sig. Jag ska åka till Danmark och döma på Bassetklubbens special på södra Själland. Blir nog en resa till Tyskland också.

Ju mer jag dömer desto mer tänker jag på stämningen runt ringen. Tänk om alla klappar händer åt alla och att domarna ger råd till nybörjare och förklarar för dem att det inte är så blodigt, det där med att stå i ringen. Jag tycker det är ett måste hos mig att hjälpa nybörjare och jag förväntar mig att medtävlare också ställer upp på det. Jag blev glad när jag såg SKKs nya grundregler, där det står att man inte ska uttala sig nedsättande om enskild medlem. Det är så ofta jag ser/hör från ringen hur utställare kritiserar varandras hundar. Hur kunde hon ge honom ck - han är ju halt eller varför vinner alltid den där upfödaren? När man dömer hundar så dömer man dem för dagen.

En solskenshistoria - jag dömde drever i helgen och gjorde en mycket vacker drever till Bäst i Rasen. Ägaren kom fram till mig efteråt och berättade att jag hade dömt hunden en gång förut (några månader före) och då fick han en tvåa! Vid den utställningen, som skedde i somras var det en för fet hund jag dömde. Nu är det jaktsäsong och hunden var i normalhull. Ägaren hade också lyssnat på varför jag gav hunden en tvåa och sett till att drevern var i kondition. Ägaren var lycklig och jag var glad för hans och hans hunds utveckling. Man kan inte göra något annat än att döma för dagen. Om hunden så är halt i 340 dagar och kommer till mig utan hälta så är det den dagens hund jag bedömer. Problemet med jakthundar kan ju vara att när de ställs ut under sommaren då är de "lätt" överviktiga och kommer sedan en utställning på hösten, så kan de vara allt för magra - men som jag säger - det är smällar man få ta, när jakten börjar. Nu ska Thord ner med hundarna i helgen och rapport kommer nästa vecka

måndag 24 november 2008

Motvindens Sikta


Nu ska vi presentera jakthunden - för hon har faktiskt blivit det i år! Vi parade Motvindens Oska med Norske Noa. Vi gjorde om parningen och en av valparna blev Sikta (jo då hon har en brorsa som heter Skott och en som heter Skall). Sikta är idag 18 månader och hon blev aldrig släppt förra säsongen. Vad hände då, tror ni. Jo, nån mer sugen jakthund fick man leta efter! Hon har en stamtavla full med champions bakom sig, både utställningschampioner och drev. I början (ok, det är hon ännu) var hon så ivrig att få börja jaga, så kopplet släpptes och hon var borta. Det dröjer aldrig länge förrän man hör hennes skall. Det trevliga är att när hon väl fått upp så är hon ytterst spårnoga och det buktar bra. Det har redan resulterat i två skjutna kalvar för henne och hennes skall är något i hästväg. Mycket hörbart med klang. Egentligen så är detta det bästa som finns, d v s att jaga in unghundar. Den glädje man ser hos dem och den mognaden som successivt gör sin entre är värd mycket. Kanske startar vi henne på drevprov i år - men vi kommer inte att "hetsa" på henne för stordåd. Jag är av den uppfattningen att unghundar skall få utvecklas i sin takt och aldrig, hur bra de än är, utsättas för förarens tävlingslusta. Låt dem i stället ha kul i skogen!

Vädret

Ja, så var det då här -snö, slask, blåst. Ingen höjdare. Men i lördags var vi ute och jagade och solen lyste som på en vårdag. En fantastisk vacker dag. Jag gick med Pejla och på ett hygge fick jag meddelande om att två hjortar setts av en jaktmedlem. En helskovel och en halvskovel. Har ni hört talas om herrklubben? Jo, hos oss bor många hindar och kalvar. Ibland kommer alla herrar i klump på besök och var bor de, tror ni? Jo inte hos oss.
Jag tänkte att när Pejla kommer tillbaka så kunde vi kanske gå mot dessa två. Så vi gick över hygget, men då bestämde sig Pejla för att i stället gå in i en annan tätning och där stod naturligtvis resten av herrklubben och när hon hade tagit dem några varv bestämde de sig för att gå hem - dvs mot byn. Och så tonade skallen bort i fjärran och det fick bli bil och pejl. Så 8 km längre bort några meter från "stora" vägen fick hon blåsas av drevet. Dagen efter - trött, halt och lytt. Orkade inte ens hoppa upp i sängen när det var läggdags. Men nu vill hon ut igen. Hoppas att man slipper långskjutsar på ett tag och helst när vädret är så här

onsdag 19 november 2008

Lite sliten idag. Trillade naturligtvis på min f d brutna fot på parkeringen vid jobbet igår. Jag tycker att någon borde sätta upp varningsskyltar när det gäller isfläckar - framförallt när jag kommer som en ångvält. I alla fall så får ni vänta ett tag på vidare presentationer. Vi ska ner och jaga i helgen och kanske jag kan ta några kul bilder då. Under tiden kan ni roa er med denna BAN-artikel. Den är fylld av humor och i alla fall känner jag igen mig och mina hundar efter två mobiler, dyra skor etc. Artikeln återfinns i Jakt & Jägare under adressen http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=344749 Ha det bra där ute i BAN-världen!

tisdag 18 november 2008

Mysan


Dålig TV i kväll, så jag hinner med att presentera Mysan också. Mysan är född 17 maj, Norges nationaldag, och var vår första katt på många år. När Vorsteh-hundarna inte längre fanns och när jag åkte ner till Holland för att hämta en ny Artesien-valp, så gjorde jag slag i saken och åkte till förorten och köpte en "bonnakatt" för hundra kronor. Hemresan gick otroligt bra och än idag har hon inget emot att åka bil. De först månaderna kallade vi henne för Terroristen. Hon anföll hundarna när de minst anade! Sedan blev hon kastrerad, jo det heter faktiskt så även på honkatter, och då blev hon lugnare och namnet var man ju tvungen att ändra. Mysan är en katt som är på rymmen när hon är bakom ladugården vid jaktstugen (det är 100 m) Hon kan tänka sig att gå ut i hagen hemma ca 50 m och gå till ladugården och grannen ca 100 m. Hon gillar inte vinter och inte regn. Då använder man i stället kattlådan inomhus. Hon hoppar gärna på vissa hundar dvs Sikta från stolar och bord. Det är min katt och hon sover på huvudkudden ända tills jag hostar eller vänder mig om (vilket sker på natten). Då blir hon förnärmad och lägger sig på en stol i stället

Simon


Den här veckan tänkte jag börja presentera våra djur. Simon är från början en hittekatt. Efter några hem hamnade han hos oss. Det togs inte emot med någon större entusiasm från vår andra katt, Mysan.
Där vi bor finns det ganska många katter, men ingen klår Simon när han är på musjakt. Hans övriga egenskaper är att han älskar mackor, såväl torra brödkanter som leverpastej-mackor. Han tror att han är hund, hans favorithund är vår pudelpointer. Han kan slå frivolter och anfalla folk bakifrån. En mycket speciell man som inte tycker om att åka bil (fast det blir bättre och bättre) och som ibland trots att han är kastrerad ger sig av på långsemester.

måndag 17 november 2008

Vilka bra jakter det blev i helgen - trots den hårda blåsten. Först ut var Valla, som fick upp get och kid. Vi var tre som såg djuren. En stor vacker get - men sådana skjuter vi inte! Så Valla kopplades. Pejla fick gå och drev tapptfritt i en och en halv timme. Även denna gång råget med kid. Pejla kommer så fint på visselsignal. Valla släpps och även denna gång blir det rådjur. Vi som alltid brukar se hjortar. Nu ska vi snart starta tikarna på jaktprov för konditionen börjar komma. Nästa helg får Sikta vara lös igen, för nu är penicillinet slut och såret hon fick har börjat läka bra

fredag 14 november 2008

Fredag

I dag är det fredag. I vanliga fall brukar vi åka till jaktstugen, men idag är Thord och dömer Basset SM. Fick rapport att han fick döma vinnaren. Oj vad kul det är att få döma bra hundar! Fredagar är annars förflyttningarnas dag och söndag är återvändardagen. Rutinen är: 2 bilar- in med vapen, frysväskor, plastpåsar innehållande div som saknas nere i jaktstugan. I min bil två hundar bak, en katt i bur fram och en ev bak. Thord tar tre hundar i sin bil, sedan färd 45 min. Elda så att det blir varmt, titta på TV om man orkar, lördag ute på jakt, söndag ute på jakt, trötta hundar och -
smutstvätt hem, katter hem, hundar hem, måndag jobba.The same precidiour as last weekend. Men det är det som är livet! När vi kommer hem efter helgen är vi trötta, hundarna trötta, det är bara katterna som fortsätter som vanligt. Finns det möss här så finns det där! Morr..

torsdag 13 november 2008

Delicious

Jag har börjat samla länkar om BAN på internet och hittade ett fantastiskt verktyg som heter Delicious.com. Ni hittar mina favoritbokmärken till höger om texten. Antingen kan man bara bliga igenom listan eller så kan man välja den kategori som man är intresserad av t ex kennlar i Frankrike osv. Ni får gärna länka till den sidan som heter http://delicious.com/motvindens I Delicious kan man spara favoriter som ingen annan än jag själv kan se eller så kan man spara och dela med sig. Det har jag gjort när det handlar om BAN. Jag har också börjat samla recept på vilträtter - och de har jag för mig själv! Kanske det blir ändring om ni vill

Valla

Ja och sedan är det Valla. Så här tänkte vi i oktober - det är ju bara och starta henne på drevprov i november när hennes konditionen blivit lite bättre. Men det blir ju inte alltid som man.... Våra marker inhyser en mängd dovvilt och de är för det mesta av honkön så herrarna i hagen kommer på besök under brunsten. Thord hade släppt Valla, som drev, och fick syn på den största dovhjort han sett. Naturligtvis var det bjässen som hon jagade. Herrar av den storleken är inte att leka med och han jagade bort Valla. Nu har hon bestämt sig för att jaga tyst i stället. Det är säkrare. Vi ska nu försöka bryta. Min brutna fot är bättre så jag skall försöka asa mig fram i skogen tillsammans med Valla. För det kan ju kanske vara så att hon förknippar hjorten med Thord. Har ni några andra idéer så är jag tacksam för kommentarer

sikta

Ja så var det det här om vad som kan hända. Ungtiken Sikta har kommit igång med en fantastisk säsong. Djur sköts för henne efter 45 min klockrent drev. Jag tror hon har övertagit fantomens ordspråk: "När fantomen springer står blixten stilla". Byt ut ordet fantomen mot Sikta! Men det är ju så kul att jaga in unghundar - allt kan hända. Och naturligtvis skar hon upp sig i bröstkorgen, så in till djursjukhuset för att få det sytt. Så nu blir det 10 dagars vila! Synd om henne för efter det att djur blev fällt så vet hon vad det handlar om och mycket yl blir det när vi andra går ut.

tisdag 11 november 2008

Utställning

I helgen var jag på Vorstehklubbens hundutställning i Skåne. Vilken fantastisk utställning. Det klappades händer när priset delades ut. Man hejade fram varandra. Inga sura miner trots att man kanske fått ett andra pris eller missat certifikatet i bruksklassen. Tänk om alla hundutställningar var sådana! Vad skulle hända då?