Vildsvin

Ja, nu har det alltså skett. Vi har haft grishundar på Österby. Vår princip har alltid varit att inte ha stöthundar på marken. Vi vet av erfarenhet att det då räcker med att djuren hör skall för att sedan braka rakt ut, och då bryter Bassarna. Men nu har vi lite för många vildsvin, så vi fick kontakt med två unga grabbar, som hade tre "grishundar". Oj, vad spännande det var. Wachtel och gråhund i sällskap och jag kom hela tiden några sekunder för sent! Åkte hem till våra hundar, jakten fortsatte och lagom till mörkrets intrång, kom ett malligt jaktlag med en gylta på ca 90 kg. Grabbarna följde med och hjälpte till att flå. Klockan började närma sig 4 och jag gick ut till frysen för att ge dem var sin hjortstek. De blev jätteglad och berättade att de nästan aldrig får något för sina insatser. Det tycker jag är skit. Så - glöm inte bort att grisen kanske inte blivit skjuten om inte förarna och hundarna ställer upp. Var rädd om grabbar som ställer upp!

Snart är det nytt år

Är hemma på en snabbvisit för att kolla brevlådan/e-posten. Kallt i natt, närmare tio grader. Så hundarna släpps inte förrän fram på dan. Vi har börjat prova vår nyinköpta Garmin Astro. Jag vet inte om jag har nerver till att använda den. Den är ju för dj-lig ärlig. Vi satte halsbandet på vår pudelpointer när vi var på promenad och plötsligt stack hon iväg lite långt och började skalla. Förmodligen på älgkvigorna som vi sett femtielva ggr. Då talar GARMIN om att hon har ståndskall. Hur ska detta sluta? Sen blåste Thord i hornet och då talade Garmin om att hon började närma sig oss och bara var 184 m från oss. Ja, du käre tid vart skall detta tekniksamhälle ta vägen? En god vän berättade att pejlen också är förträfflig att ha om man tror att man ska gå vilse. Ja, jag återkommer väl med mer rapporter om denna "förträffliga" tingest. Undrar hur man känner när drevet går mot den farliga vintersjön och man står några kilometer bort?

Ja, nu är det jul igen

Då är vi i jaktstugan, som ligger 6 mil ifrån Sveriges femte stad. Åker hem och kollar post m m. Sedan är det att ägna tiden åt naturen, äta gott och sova (jag är känd för det). Så här är det 6 mil utanför Sveriges femte stad 2008.

På somrarna skymmer löven och då kan vi bara se 1:an och 2:an från Sveriges television - det blir lite trevligare när man kan se resten av betalkanalerna när löven faller. Men då har man ju inte tid, då skall det jagas.

Mobilen går att använda på
a) förstubron,
b) hängandes över köksbänken,
C) åka med bil uppför backen.
Lånade ett mobilt bredband - det (om den nu har en själ) tyckte förmodligen att jag var helt korkad!
Så är det att fira jul i stugan. Är inte särskilt förtvivlad för detta. För vad är bättre än att vara ute med hundarna halva dagarna, slöa, lösa korsord och sova. Så ha det bra - och god jul till er alla. Kanske jag åker hem under mellandagarna och skriver om varför jag hatar nyårsaftnar.
PS - har hört att Motvindenshundar är på g när det gäller jaktprov, men det väntar vi med tills fullmäktiga på de olika ställena varit.

Julmat

Ja, jag tycker om att laga mat. Jag älskar julen för då får jag tag på färsk grönkål! Jul och nyår är vi i jaktstugan. Det här året har vi införskaffat en "redig" ugn, vilket underlättar, men nu ska jag ge er ett förslag på grönkål. I Sverige verkar det som om man bara äter grönkål som soppa eller till jul, halländsk långkål. Gör som jag köp massor till jul , koka med några buljongtärningar, hacka eller snabbmixa, kyl i lagom doser och frys in - sedan har man grönkål länge! Koka potatis, häll på en påse grönkål, gör potatismos av det. I Tyskland kokas grönkål tillsammans med rökt fläsk, men det räcker med buljongtärning och är gott att äta med kryddiga korvar, lägg m m. Jag "toppar" alltid moset med Dijon-senap. Mums! Glömde skriva att grönkål är nyttigt. Men det behöver man inte bry sig om under denna helgen. Det andra jag har puttrande på spisen för tillfället är "sötsura revben", i stället för de där flottiga sakerna som kommer från ugnen, kokar jag dem i en svag ättikslag tillsammans med salt, socker, kryddpeppar, svartpeppar (korn) lagerblad och morötter. Det får koka länge, länge. Tills benen nästan släpper. Kyl och låt stå. Det brukar bli gele självmant annars ta in några gelantinblad. Mums,, mums. Sånt här gjorde min saliga mamma. Förresten hade hon ett recept på bruna bönor också, men det kommer en annan gång.

Särskilda rasspecifika domaranvisningar

efter vår exteriördomarkonferens har det nu kommit ett pm till oss domare om raser som vi ska kontrollera lite bättre - allt för att få en sundare hund. Personligen tycker jag detta är ett jättebra initiativ. När det gäller min ras Artesienen så står det att rasen är föremål för observandum: vad är nu det? Jo i rasen förekommer dåligt utvecklade bröstkorgar och rörelsestörningar p g a alltför fransyskt framställ (för er som inte kan terminologin alltför krokiga) och trampdynor med ofullständig markkontakt. Vad är nu detta undrar kanske ni? Jo det är ett sätt att få domarna att inse att dessa fel finns och att vi ska vara uppmärksamma på felen. På något sätt talar kennelklubben om att domarna och uppfödarna måste gå hand i hand och att det är otroligt viktig att domare känner till fel och brister och slår ner på sånt som kan vara till besvär för hunden när den jagar. För nog måste väl alla tycka att en alltför fransysk benställning ställer till besvär i skogen (har själv sett det) och att en dålig bröstkorg inte gagnar en hundraprocentig jakt i skogen med allt vad det innebär av påfrestning när det gäller hjärta lungor m m som faktiskt finns innanför bröstkorgen. Jag skulle aldrig använda en hane i min avel med tassar som står rätt ut utan markkontakt eller som har en bröstkorg som är deformerad. Har ni synpunkter? Jag har tagit bort spärren för inlägg så det är fritt att skriva.

Det bästa jag sett!

Nu var det i helgen dags för det årliga besöket på folkoperan i Stockholm. Så ingen jakt den här helgen, däremot en snäll hundtjej som bor hemma hos oss och håller koll på menageriet. Upp till Stockholm till vännerna på söder, äta gott och så iväg. Alla ni som bor nära Stockholm GÅ och se föreställningen av Glada Änkan i regi av Suzanne Osten. Jag har inte sett något så upplyftande på många år. Visst, alla sånger, Så går vi till Maxim, Vilja-sången m fl fanns där. Men tror ni att greve Danilo gifte sig i slutet? Jag avslöjar inget. Men föreställningen hade en feministisk infallsvinkel. I pausen, det var Lucia, så kom från parketten ett luciatåg, bestående av kvällens artister. Och jag skall lova er att få höra lucia-sången av enbart operaartister var en fantastisk upplevelse. Vilken kväll - den lever man länge på. Nu är det snart jul och då är det god mat och jakt för hela slanten. Det är kul när man kan förena sådant här - men det blir ju inte ofta vi båda åker bort. De små liven hemma måste ju ha omsorg.

Tro på dina medmänniskor!

Eller är jag dum?

Nä. Står i Tyskland, i en danskägd affär, i kön till betalning av varor. Det uppstår lite väntetid.
Oj, kunderna före oss kan inte betala. Deras kontokort medger inte betalning. Klockan var fem i sex och sex skulle man stänga. De lät i alla fall mannen bege sig till en automat - men inte heller det funkade. Så det gällde att tänka snabbt. Jag hade ju mitt kreditkort, det kanske gick? Paret skramlar ihop pengar och resten betalas via mitt konto. I kön skriver vi en skuldesedel (om den nu är giltig?). Vi, d v s Christina och jag åker hem. På jobbet förfasar man sig. Hur kan man låna ut pengar till någon som man inte känner? Men det gör ju ockrare och bankmän varje dag. Idag kom det en fantastisk hälsning från paret - en jättestor julgrupp som bara var så fin! Och en text som avslutas med att de kommer att utbringa många skålar för mig. Det värmde mycket och det är en ära att få låna ut pengar till ärligt folk. Jag tror på mänskligheten och önskar alla en god jul.