Vi hade besök av Thords brorsdöttrar Lena och Monika. Göran, vår jaktlagskamrat och tillika tävlingsfreek i skytte, hade tagit med sig lerduvekastare, lerduvor, målskjutningstavla för kula, så vi satte igång. På 70-talet tränade jag och min kamrat lerduveskytte en gång i veckan i 2 års tid. När vi fick marken i Åtvidaberg, med hjort, så blev kula det alternativet vi använde och sedan dess har jag inte skjutit mycket med hagel. Har sedan länge en Merkel, kal 20, som är bra t ex vid ripjakt och är en lätt bössa att bära, men när man inte har skjutit på så länge och bara vill lägga in ett skott - så har man ju glömt vilken avtryckare man ska använda. Så några duvor gick åt pepparn direkt, men det löste sig och skall bara tala om att även en kal 20 stöter för idag är min armhåla rätt blå. För det måste ju vara bössans fel och inte mitt, eller hur? Tja, inte fick man ner många duvor men en rejäl fullträff blev det. Kulskyttet gick mycket bättre där hade jag en tia (på 80 m), en sjua och en strax ovanför. Lena sköt på en rävattrapp och fick alla fyra skotten godkända. Mycket trevlig avslutning på årets jakt. Sedan kom Thord till jaktstugan och sköt 23 av 25 duvor och det är inte illa av en man som aldrig tränar!!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar